Materiaalipankki

Materialbank

Det enda goda är kunskap och det enda onda är okunnighet. -Sokrates

Elåret 2016: Elanvändningen vände uppåt

Publicerad: 27.01.2017 Päivitetty: 27.01.2017

Efter en rad magra år innebar 2016 en vändning i fråga om elanvändningen. Elanvändningen ökade med 3,1 procent, vilket kan ses som ett tecken på ekonomisk uppgång i Finland. Elanvändningen har alltid återspeglat den ekonomiska aktiviteten och gör det fortfarande, även om industrin inte nödvändigtvis är lokomotivet. Så här bedömer Finsk Energiindustri rf:s VD Jukka Leskelä statistikuppgifterna i Elåret 2016.

Elanvändningen inom boende och jordbruk samt inom tjänster och byggande ökade med 4,6 procent under fjolåret. Omkring hälften av den totala förbrukningsökningen förklaras av att uppvärmningsbehovet var större än året innan. Trots detta visar siffrorna tydligt att ekonomin är på väg uppåt. 

Industrins elanvändning ökade med 1,6 procent, trots att förbrukningen inom skogsindustrin som är den mest elintensiva industrigrenen minskade med 1,5 procent. Nedgången i skogsindustrins elanvändning beror på en strukturell förändring i produktionen. Inom kemisk industri och metallförädling noterades däremot en ökning på drygt 4 procent och inom övrig industri en ökning på över 6 procent.

I fjol använde industrin knappt 40 TWh el, vilket var cirka 47 procent av den totala elanvändningen. Före lågkonjunkturen 2007 använde industrin 48 TWh el, vilket var 53 procent av den totala elanvändningen. 

Rekordsiffror för nettoimporten – bra och dåligt inom elimporten

I fjol använde Finland 85,1 terawattimmar (TWh) el. Av elanvändningen täcktes 22,3 procent med nettoimport och 77,7 procent med Finlands egen produktion.

Nettoimporten av el (19 TWh) utgjorde över en femtedel av den totala elanvändningen. Aldrig tidigare har en så stor del av elbehovet tillgodosetts med import. Nettoimporten var 16 procent större än föregående år. Ökningen i den totala elanvändningen täcktes i praktiken med import.

En orsak till den ökade nettoimporten var att partipriserna på den nordiska elmarknaden var mycket låga i början av året. Under hela året fanns det god tillgång på förmånlig el från de nordiska länderna. I början av hösten försämrades vattensituationen en aning och elprisnivån steg, och då minskade importen från väst för en tid.

Elimporten var störst från Sverige (15 TWh), även om den var något mindre än föregående år. Däremot ökade importen från Ryssland (5,9 TWh) med nästan 50 procent.  

Jukka Leskelä ser både för- och nackdelar med den omfattande elimporten. En fördel är att den nordiska elmarknaden fungerar som den ska: förmånligt producerad el överförs dit där det är förmånligare att köpa el än att producera den själv. Utan flaskhalsarna i överföringen skulle importen ha varit ännu större. Lyckligtvis har Fingrid i Finland och Svenska Kraftnät i Sverige redan kommit överens om att bygga ut överföringsförbindelsen mellan våra länder.

– En nackdel med omfattande elimport är att vårt eget kraftverksbestånd krymper och vår förmåga att trygga elförsörjningen i alla situationer försämras. Det finns ingen snabb och kostnadseffektiv lösning på detta, men situationen kommer att underlättas betydligt när kärnkraftsenheten står färdig.

Enligt Leskelä är det emellertid väsentligt att beakta den inhemska elproduktionens konkurrenskraft vid allt energipolitiskt beslutsfattande. Detta gäller såväl beskattningen som tillstånds- och förvaltningsförfarandena.

Också för vindkraft noterades nya rekord när antalet vindkraftverk ökade. Rekorden blev dock inte så höga som man räknat med. Huvudorsaken till detta var att 2016 var ett dåligt vindår i hela Norden.

Vid utgången av 2016 fanns det 1533 MW installerad vindkraftskapacitet i landet och produktionen uppgick till drygt 3 TWh.

– I år kommer en betydande mängd ny vindkraft att stå färdig och inom ett par år kommer årsproduktionen att i stort sett fördubblas, bedömer Leskelä.

Januari rekordmånad

Den genom tiderna högsta förbrukningstoppen, 15 177 megawatt, inträffade den 7 januari 2016 klockan 17–18, då nästan all inhemsk elproduktionskapacitet (10 889 MW) togs i anspråk och importen uppgick till 4 328 MW. Också för den momentana elimporten noterades då alla tiders rekord. Visserligen slogs rekordet genast i början av 2017.

I januari 2016 hade vi en ganska lång köldperiod, och då sattes också rekord för månadsförbrukningen av el (9,3 TWh). Det är emellertid också värt att notera att elanvändningen i december 2016 ökade med 5 procent till 8,1 TWh, trots att månaden var påfallande varm.

Den innevarande vinterns hittills största toppeffekt, 14 273 megawatt, uppmättes torsdagen den 5 januari 2017 klockan 15.

Koldioxidutsläppen ökade en aning

Elproduktionens koldioxidutsläpp från kol, naturgas och torv var i fjol 6,9 miljoner ton, 8 procent större än föregående år. Ökningen berodde på en svag ökning i användningen av stenkol både inom kraftvärmeproduktionen och inom den separata elproduktionen.

– Användningen av kol var dock näst lägst i vår närhistoria, likaså utsläppen av växthusgaser från elproduktionen. Trenden är klart nedåtgående både för användning av kol och för utsläpp av växthusgaser, även om det förekommer variationer mellan enskilda år.

Den el som producerades i Finland var i fjol till 78 procent fri från utsläpp av växthusgaser. Förnybara energikällor stod för 45 procent av elproduktionen och inhemska bränslen för 50 procent.

– Framöver är det viktigt att EU:s utsläppshandel kan ges en starkare roll, så att den positiva utvecklingen i fråga om utsläppsminskning kan fortsätta utan subventionssystem, som blir dyra för skattebetalarna. EU-kommissionen har kommit med bra förslag kring detta. Jag litar på att marknaden styr elproduktionen i riktning mot klimatneutralitet, säger Leskelä.

Marknadspriserna gick upp

Under början av 2016 låg marknadspriserna på el kvar på föregående års låga nivå tack vare den goda vattensituationen, men senare gick de upp markant för att åter jämna ut sig mot årets slut. I Finland var det genomsnittliga marknadspriset på el 3,25 cent/kWh i fjol, över 9 procent högre än medeltalet för 2015.

Som vanligt låg områdespriset för Finland på Nord Pool Spot tidvis klart över systempriset. År 2016 var det genomsnittliga områdespriset för Finland mer än 0,5 cent/kWh högre än systempriset.


Mer info:
Verkställande direktör Jukka Leskelä, tfn 050 593 7233 
Direktör Pia Oesch, tfn 050 589 0328
Expert Taina Wilhelms, tfn 040 5487 145

Filnamn Tillagd
Elåret 2016 (PPT) 26.1.2017
Jukka Leskelä

Jukka Leskelä
Verkställande direktör
Staben

Pia Oesch

Pia Oesch
Direktör
Energiproduktion

Taina Wilhelms

Taina Wilhelms
Expert
Energimarknaden

Kategorierna:
Energiindustri