Energiåret 2011 EL

FINSK ENERGIINDUSTRI RF
Pressmeddelande
19.1.2012
Får publiceras kl. 10.00

Energiåret 2011 EL:
Värmen i slutet av året och nedgången i industriproduktionen minskade elanvändningen med 3,8 procent
 

Nettoimporten av el ökade med 32 procent
– vindkraftsproduktionen med 64 procent

Industrins elanvändning gick ner med 2 procent
- övrig elanvändning med drygt 5 procent

År 2011 var tudelat i fråga om elanvändningen. Under början av året ökade användningen eftersom vi hade en ordentlig vinter och konjunkturerna för industrin fortfarande föreföll gynnsamma. Mot slutet av året vände elanvändningen sedan klart nedåt, när hösten blev rekordvarm och industrins hjul började bromsas upp av eurokrisen och andra dystra ekonomiska utsikter. I december noterades en 17-procentig minskning i elanvändningen. Utslaget över hela året var minskningen 3,8 procent, att jämföra med föregående år då användningen ökade med nästan åtta procent. Efter temperaturkorrigering var elanvändningen ändå bara 1,3 procent mindre, framgår det av uppgifterna i Energiåret 2011 som ges ut av Finsk Energiindustri rf.

Finland förbrukade i fjol 84,4 miljarder kilowattimmar (terawattimmar, TWh) el.
Nettoimporten täckte 16,4 procent av elanvändningen och Finlands egen produktion 83,6 procent. Av elanvändningen täcktes 31 procent med kraftvärmeproduktion (CHP), 26 procent med kärnkraft, nästan 15 procent med vattenkraft och drygt 11 procent med kol- och övrig kondenskraft. Vindkraftens andel var 0,6 procent.

Vindkraftsproduktionen (483 GWh) ökade med 64 procent till följd av att nya vindkraftverk tillkom. Byggandet av vindkraft har därmed fått en rejäl skjuts framåt, men många administrativa tillstånds- och planläggningshinder återstår att undanröja för att vi ska nå målet (6 TWh fram till 2020). Förhoppningsvis ger utredningsman Lauri Tarastis arbete extra fart åt utvecklingen, säger ET:s verkställande direktör Juha Naukkarinen.

Importberoendet ökar igen

Nettoimporten av el (13,9 TWh) ökade med 32 procent. Ökningen tog fart under fjolåret, då de svenska kärnkraftverkens kapacitetsutnyttjande var klart högre än 2010 och framför allt då vattensituationen från och med våren började förbättras i Norge och Sverige. Vid ingången av 2012 är fyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen ca 75 procent, medan långtidsmedelvärdet är ca 67 procent. I el motsvarar överskottet ca 10 TWh. 

Förutom förmånlig vattenel från Sverige och Norge importerade Finland på traditionellt sätt även el från Ryssland – i själva verket två gånger mer än från väst. Importen från Ryssland har dock inte varit lika jämn som tidigare år, eftersom avregleringen av den ryska elmarknaden gör att Ryssland vill få ett så högt pris som möjligt för sin el.
– Sammantaget ökade återigen vårt importberoende klart under fjolåret, vilket påminner oss om behovet av investeringar i inhemsk elproduktion och framför allt i utsläppsfri produktion, påminner Naukkarinen och hänvisar också till det förbrukningsrekord som noterades förra vintern.

Finlands genom tiderna högsta förbrukningstopp, 14 998 megawatt, noterades 18.2.2011 kl. 9–10 då nästan hela den inhemska elproduktionskapaciteten utnyttjades, med undantag för några enstaka kraftverksstörningar. Denna vinters hittills största toppeffekt, 12 858 megawatt, noterades i måndags
16.1.2012 kl. 8–9.

Industrins elanvändning har åkt bergochdalbana de senaste åren

Finlands försämrade ekonomiska situation under slutet av året märks i att industrins elbehov minskade, nedgången under fjolåret var 2 procent. Nedgången skedde till största delen inom skogsindustrin, där elbehovet minskade med 4 procent. I de övriga energiintensiva industrigrenarna var förändringarna ytterst små.

Ett år tidigare hade hela industrins elbehov ökat med 11 procent, men 2009 noterades en nedgång med hela 16 procent under den lågkonjunktur som följde på finanskrisen. I fjol stod industrin för 48 procent av hela landets elförbrukning.

– Utvecklingen för industrins elanvändning har gått omväxlande upp och ner under de senaste åren. Det här är normalt vid konjunktursvängningar, men strukturomvandlingen inom skogsindustrin har också påverkat hela industrins elanvändning så att dess andel inte på flera år har överstigit hälften av den totala förbrukningen.

Å andra sidan kan man enligt Naukkarinen se att elbehovet ökar t.ex. inom gruvindustrin, då nya gruvor har öppnats i Finland under de senaste åren och planer på ytterligare gruvor finns.  

Även om industrins elanvändning minskade betydligt under slutet av 2011, var nedgången ändå större inom boende och jordbruk samt inom tjänster och byggande. Inom dessa sektorer var elanvändningen 5,4 procent mindre än föregående år. Orsaken var framför allt det milda vädret i slutet av året, eftersom den temperaturkorrigerade siffran är bara 1,2 procent.

Koldioxidutsläppen från elproduktionen minskade med en fjärdedel

Elproduktionens koldioxidutsläpp från kol, naturgas och torv var i fjol 13 miljoner ton, 26 procent mindre än föregående år. Minskningen beror på att nettoimporten av el kraftigt ökade med minskad separat elproduktion som följd, och på att behovet av kraftvärmeproducerad fjärrvärme var mindre på grund av det varmare vädret.

Den el som producerades i Finland var i fjol till 64 procent fri från utsläpp av växthusgaser. Förnybara energikällor stod för 33 procent av elproduktionen.

Kraftig nedgång i marknadspriserna

Marknadspriserna på el var mycket höga ännu i början av 2011, på Nord Pool Spot var områdespriset för Finland nästan 7 cent/kWh, men mot slutet av året halverades priset när vattensituationen blev allt bättre. Förutom vattensituationen bidrog även lägre priser på utsläppsrätter till att sänka priset. I Finland var marknadspriset på el i medeltal 4,9 cent/kWh i fjol, 13 procent lägre än medeltalet för 2010.

– Mot slutet av året frågades det i offentligheten varför marknadspriset i Finland inte är lika lågt som i Norge, när vi hör till samma elmarknadsområde. Orsaken var att överföringsförbindelserna inte var tillräckliga för att jämna ut prisskillnaderna. En förbättring i det här avseendet skedde dock då elförbindelsen Fenno Skan 2 mellan Sverige och Finland togs i bruk i december och höjde överföringskapaciteten mellan våra länder med ca 40 procent. Detta hade en omedelbar utjämnande effekt på prisskillnaderna.  

På grund av det sänkta marknadspriset meddelade vissa energibolag i slutet av året att de sänker sina slutkundspriser. Under början av 2012 har den här gruppen vuxit, då inte heller den kommande marknadsprisutvecklingen visar en stigande trend. 

I början av fjolåret höjdes energiskatterna kraftigt, däribland elskatten. Elskatten betalas i samband med överföringsavgiften, och därför får man lätt intrycket att överföringspriserna steg kraftigt i fjol.
– Så var dock inte fallet, utan höjningarna av överföringspriserna var måttfulla. Och det är bra att komma ihåg att överföringsavgifterna används för att bygga nya elnät, rusta upp det gamla nätet och installera nya fjärravlästa mätare. Därtill kommer reparation av den senaste tidens stormskador och standardersättningar som betalas för elavbrott. 

Energibranschens investeringar var och förblir höga

Energiindustrin har redan i åratal varit den industrigren i Finland som investerat mest. Enligt en investeringsenkät som Finlands näringsliv EK publicerade förra veckan kommer denna situation att fortsätta. Medan fabriksindustrins investeringsnivå åren 2011 och 2012 på sin höjd är måttlig, är energisektorns investeringar däremot höga. Enligt enkäten uppgår energisektorns investeringar till ca 2 miljarder euro både 2011 och 2012.

Redan under förra decenniet var branschens investeringar betydande. Enligt en utredning som gjorts av Pöyry har 57 nya kraftvärmeverk byggts eller håller på att byggas under perioden 2000–2009, vilket i betydande grad ökat användningen av de inhemska bränslena torv och skogsenergi. Även i vattenkraftverken har många effekthöjningar gjorts. Sammanlagt har ca 300 MW ny vattenkraftseffekt tillkommit.

Under de närmaste 15 åren beräknas investeringarna i el och fjärrvärme uppgå till sammanlagt ca 25–30 miljarder euro.

I den vision fram till 2050 som Finsk Energiindustri presenterade i slutet av 2009 har man bedömt att fossila bränslen kommer att ersättas av el inom bl.a. trafiken, uppvärmningen och industrins processer. Detta minskar betydligt koldioxidutsläppen, förbättrar energieffektiviteten och ökar samtidigt elanvändningen. Behovet av ny elproduktionskapacitet beräknas vara 7 000–8 000 megawatt fram till 2030 och 19 000–27 000 MW fram till 2050, alltså t.o.m. mer än hela vår nuvarande produktionskapacitet.

Ladda ned PowerPoint-presentation

Mer info:
verkställande direktör Juha Naukkarinen, tfn 050 607 72
direktör Jukka Leskelä, tfn 050 593 7233